Björk

Björkens knoppar kan ätas färska eller kokta, och finns under vinterhalvåret från ca oktober till maj. Näringsinnehållet är dock lågt även om de förvisso är rika på fibrer.

Björknäver är ett utmärkt material att tillverka allt från skosulor, sandaler och enkla kåsor och kärl till kanoter och flätade korgar och kontar. Skär loss en stor fyrkantig bit och bearbeta efter behov. Efter lite uppmjukning blir nävern nästan som tjockt läder, och går att "sy" ihop grovt med t.ex. fina granrötter om man tar det försiktigt.

Björknäver är också utmärkt som tändmaterial, och bäst är den på äldre björkar flagnande barken som hänger som rivet tunt papper längs stammen. Detta material kan man tända direkt med gnista från t.ex ett eldstål, men tjockare näverremsor behöver i regel en öppen låga för att ta eld. Ruggar man upp nävern med en kniv först så tar den lättare eld med hjälp av gnistor.

Björkens rötter är mycket smidiga och går bra att binda med (även om granens rötter i allmänhet är bättre).

Saven hos björk är extremt rik på kolhydrater (20 g per liter) och kan tappas från savstigningens början under veckorna fram till att löven slår ut. Savstigningen inträffar på våren i ca mars/april i södra Sverige och framåt början av maj i norr.

Saven samlas in genom att man ristar ett djupt V i barken, gör ett litet hål i V'ets spets och sätter in en liten ränna för uppsamling i någon behållare, som man knyter fast om stammen under rännan. Som ränna kan användas t.ex. sugrör, kluvet vass-strå eller en vanlig pinne som man täljer till.

Saven kan drickas färsk, men om man förlitar sig helt på björksav som enda källa till kolhydrater kan man koka bort en del av vattnet först för att få en mer koncentrerad dryck, eftersom man annars får dricka 6-7 liter sav för att täcka minsta dagsbehovet.

De nyutvecklade bladen (2-3 veckor) på björken går att äta - undvik de äldre då de smakar mycket beskt. De kan vara ett värdefullt tillskott av C-vitamin, men näringsvärdet är i övrigt lågt. Ät som sallad blandad med andra ätliga blad och skott, eller koka några nävar blad i vatten till en dryck.

Bladen kan också komma till användning vid t.ex. tvätt av kläder. Blanda blad och vatten (1 liter blad till 2 liter vatten) i t.ex. en plastpåse eller ryggsäck och skaka sedan om ordentligt. Snart bildas ett skum, varpå du plockar bort bladen, lägger i kläderna och tvättar (gnuggar) som med vanligt tvål och vatten. Vätskan kan även användas till håret och som kroppstvål men bör då spädas med 2-3 gånger vatten först.

Ett vätskedrivande te kan även kokas på de mogna, lite äldre björkbladen.

De unga mjuka rotskotten från björk kan ge användbara snören (vidjor) om de mjukas upp först. Plocka ett skott, så långt, smalt och rakt som möjligt, och riv av kvistarna. Vrid skottet så att det till slut spricker upp och blir segt och fibrigt (enklast är att stå på den smala änden och knäcka till ett litet handtag i den grova änden och sedan veva runt). Gör det ännu smidigare genom att lägga det runt en smal trädstam och "såga" fram och tillbaka. Skrapa sedan bort barken.

Björkved är ett av de bästa bränslena för eld du kan hitta, dock blir den i regel sämre ju längre söderut man kommer pga det höga vatteninnehållet (såvida man inte bor länge på platsen och har möjlighet att klyva och torka den på normalt sett förstås). Färsk björkved går att elda med även om den är frusen, fungerar bäst om det är kallare än -10 grader. Sommartid väljer man helst torrare ved än björk. Läs mer om att elda råbjörk.

Träet i björk lämpar sig i allmänhet också väl för många redskapssyften, det är utmärkt att tillverka allt från grävkäppar och vandringsstavar till enklare pilbågar av.