Maskros

- Taraxacum *
Duglig som föda
Skriv ut den här sidan



Beskrivning

Maskrosen är en vanlig växt som de flesta känner igen på dess gula runda blommor och den stora bladrosetten med långa grovflikiga gröna, vid basen lite rödaktiga, blad.

Förekomst

Maskrosor är vanligt förekommande i hela landet, även uppe i fjällen. Växer i nästan alla marktyper förutom inne i skogen, men främst i gräsmark.



Användbara delar:

Rot  (Året runt)
Duglig som föda

Maskrosen har en fingertjock rot som är mycket rik på kolhydrater, 23% av färskvikten. Den är faktiskt en av de absolut kolhydratrikaste växterna i våra nordliga trakter. Bortsett från att maskrosen är lätt att hitta och en växt de flesta känner igen, har roten också den starka fördelen att ha ungefär samma näringsvärde hela året. Du behöver äta ca 20-30 maskros-rötter för att täcka minsta dagsbehovet av kolhydrater.

Eftersom roten smakar beskt bör den urlakas före förtäring. Skala först av det yttre bruna lagret, skär sedan roten i mindre bitar och låt den ligga i kallt vatten någon timme. Häll sedan bort vattnet och koka rotbitarna i nytt vatten ca 15 min.

Ett tips är också att rosta roten (upphackad i småbitar), mala den och använda som kaffe.

Unga blad  (Maj och juni)
Duglig som föda

Maskrosens unga blad (tillgängliga maj/juni) kan plockas och ätas färska som sallad. Har en hög C-vitaminhalt. Näringsvärdet är i övrigt lågt. De äldre bladen smakar mycket bittert, men om man kokar dem och häller bort vattnet växelvis blir smaken mildare. Maskrossaften är rik på vitaminer och mineral, men smakar mycket beskt.



Dela denna sida på:
FacebookTwitterLinkedInGoogle BookmarksMyspaceTumblrRedditGoogle ReaderDiggDeliciousBlinkListStumbleUponMSNReporter



<< Tillbaka till Växterna

www.overlevnad.se är en projektsida om överlevnad och vildmarksliv
©2024 EagleOwl Webdesign